En vän jag har, han gör sällan väsen av sig på facebook. Men så ibland slår han till med långa utlägg om saker som har berört eller berör honom. Ikväll tog han dock priset. Världens längsta statusrad, måntro?
Självklart en väldigt intressant följetong det som händer sossarna. Men en fråga man glömmer att väcka i dagens Juholtska-hets och i kölvattnet av åren med Mona är om det inte är fel på deras politik? Appelerar den verkligen till dem de anser vara deras kärnväljare, arbetarna! Den svenska mannen och kvinnan som dels drabbats men även åtnjutit den socialdemokratiska hegemoni som definierat svensk politik under i princip hela 1900-talet. Som gett trygghet, viss jämlikhet och ett samhälle utan enorma klyftor. Som tagit hand om folk på ett vettigt vis, var än i livet de befinner sig. Jag tror personligen de har tappat dessa, och då inte bara de senaste två åren utan att det i princip har pågått sedan 1994.
Förvisso har ju alliansen närmat sig sossarna i en del frågor, och kanske även sossarna har närmat sig högern i andra. Men jag tror också de glömt att lyssna på väljarna och följa med i den politiska nutiden.
Vad bygger jag detta på? Jo, lite enkel statistik jag extraherat från SCB bland annat.
Att få fakta om valet 1994 var svårare än jag trodde så det får bli en styvmoderlig extrapolering.
Siffrorna är något avrundade.
Valet 2002 = 5,3 miljoner röstande
Utrikesfödda eller inrikesfödda med två utländska föräldrar som röstade i valet: 298 000
Sossarna fick totalt 2,13 miljoner röster
Valet 2010 = 5,983 Miljoner röstande
Utrikesfödda eller inrikesfödda med två utländska föräldrar som röstade i valet: 599 000
Sossarna fick totalt 1,83 miljoner röster.
Valet 1994 = 5,55 miljoner röstande (japp det var fler än 2002)
Utrikesfödda eller inrikesfödda med två utländska föräldrar som röstade i valet: Kunde ej hitta siffran men en halvering av siffran från 2002 är ju inte helt orimlig och egentligen behövs det inte nödvändigtvis för att belysa mitt exempel. Men säg 150 000 röstande.
Sossarna fick totalt 2,514 miljoner röster.
Några antagande man kan göra, men med viss reservation, är att de utrikesfödda i väldigt stor utsträckning har röstat på socialdemokraterna. Dels på grund av socioekonomisk klass, dels på grund av de interventioner sossarna gjort i dessa grupper för att få dem att delta i valet. De andra tänkbara alternativet till sossarna är ju annars vänstern men dessa har ju inte gått särskilt stark heller och har inte alls profilerat sig i dessa grupper lika hårt. Jag utgår ifrån att 70% av denna grupp röstat på sossarna, procentsatsen spelar egentligen inte så stor roll men ändå värd att se till.
Med andra ord…
Sossarna har gått från att ha 2,51 miljoner röster 1994 (där 105 000 var från utrikesgruppen), till 1,83 miljoner röster (där 420 000 var från utrikesgruppen)
Vunna röster
420 000 – 105 000 = 315 000
Förlorade röster
2,51 miljoner – 1,83 miljoner = 680 000
Om man då adderar 315 000 vunna röster till det absoluta tapp (680 000) de har haft så har (315000 + 680 000) sossarna tappat 995 000 kärnväljare från 1994 till och med 2010. Ett onekligen anmärkningsvärt tapp för ett parti med en sådan tidigare stark förankring i folksjälen och i princip alla delar av den statliga, fackliga, kommunella och landstingliga verksamheten.
Där kan vi snacka om en politisk kris, och hade väljarna flytt enbart väster ut hade det varit lättare för sossarna som parti, men så är ju inte fallet utan väljarna har övergett socialdemokratin för vitt skilda alternativ…
Självklart kan man kritisera den sammanställning jag gjort, men nog säger den någonting om det parti som under ett knappt århundrade formade den svenska modellen och satt social ingenjörskonst på begreppskartan, åtminstone i Sverige.
Om hela resonemanget om utrikesfödda inte faller dig i smaken, bortse då från detta och se då ändå till helheten. Hela inlägget är en reflektion om sossarna snarare än röstmönster för utrikesfödda. Jag personligen anser att de bör tas upp då det lär ha lett till viss röstdopning för sossarna vid de senare valen som därmed dämpat den verklighet jag menar att de står inför. Dvs att de tappat greppet om den klassiska arbetaren med socialdemokratin i ådrorna.
